Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av Musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka Musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig Musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå Musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste Musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt Musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det Musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt Musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Avsikten med denna studie är att undersöka om valet av mikrofonteknik påverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och lyssnare. I studien granskas även på vilket sätt en sådan eventuell påverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika lyssningstest grupperade i två grupper. Med de två första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de två sista lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik är element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det även individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade även till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling på huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivåer av Openness och Agreeableness jämfört med psykologistudenter (n=134).

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är:Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen..

Jag har under de senaste åren genomgått ett rätt så markant musikaliskt fokusskifte, från en mer improvisationsbaserad jazztradition till egenkomponerad elektrobaserad indiepop. I höstas tog jag ett beslut att använda mitt sista år på Högskolan för Scen och Musik till att verkligen fokusera på att komponera, producera och utforska min egen musik. Denna uppsats är en analys av min musikaliska resa, ett sätt att försöka hitta en djupare förståelse i min relation till musiken genom att undersöka olika aspekter av mitt musikaliska liv..

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är: ? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande ? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse ? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande Vi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna? För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna Musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid..

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är:Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen..

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv.